På en byggarbetsplats så är det kortfattat byggherren som bär det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och säkerheten, dvs. han eller hon har huvudansvaret! I praktiken kan detta ansvar delegeras vidare till olika aktörer, såsom huvudentreprenören och underentreprenörer, men i lagens mening är det alltid byggherren som är ansvarig för att säkerställa att gällande regler efterlevs på ett bygge, och att arbetsmiljön är säker för alla som vistas där. Vi tar reda på mer vilka regler som gäller på en byggarbetsplats och allt däromkring, missa inte artikeln nedan.
Det här räknas som en byggarbetsplats
En byggarbetsplats definieras i huvudsak som ett område eller en plats där byggnads- eller anläggningsarbete bedrivs. Det kan röra sig om allt från husbyggen och vägbyggen till anläggning av järnvägar, broar, tunnlar eller liknande. Både nybyggnation, ombyggnation, reparationer och rivningsarbeten räknas in under denna paraplydefinition, vilket innebär att varje plats där sådant arbete pågår betraktas som en byggarbetsplats. I Sverige återfinns den rättsliga grunden huvudsakligen i Arbetsmiljölagen (AML) och de föreskrifter som utfärdas av Arbetsmiljöverket. Boverket, som ansvarar för byggregler, har visserligen en övergripande roll i hur byggnader och anläggningar får uppföras, men när det gäller arbetsmiljön under själva byggprocessen är det Arbetsmiljöverkets föreskrifter som är mest centrala.
I praktiken kan en byggarbetsplats variera i omfattning. Vissa projekt kan vara mycket stora och pågå under flera år, exempelvis större brokonstruktioner eller nya bostadsområden, medan andra projekt kan pågå i några dagar, till exempel en mindre fasadrenovering på ett enskilt hus. Trots dessa variationer i storlek finns ändå en gemensam nämnare: säkerhetsarbetet, ansvarsfördelningen och arbetsmiljöplaneringen måste vara noggrant genomtänkt och följa de regler som är fastställda för en byggarbetsplats.
Byggarbetsplats och regler, vad gäller?
På en byggarbetsplats gäller en rad olika regelverk, varav Arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna (AFS) från Arbetsmiljöverket är de mest centrala för att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö. Utöver dessa lagar och föreskrifter finns även bestämmelser i Plan- och bygglagen (PBL) samt i dess följdförfattningar, men dessa rör i större utsträckning hur själva byggnaden eller anläggningen ska utformas och mindre om säkerheten för arbetstagarna.
Arbetsmiljölagen innebär bland annat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, inklusive att genomföra riskbedömningar, skapa ordningsregler och tillhandahålla nödvändig personlig skyddsutrustning. Reglerna kan också kräva att särskilda personer utses för att samordna arbetsmiljöarbetet, till exempel BAS-U (Byggarbetsmiljösamordnare för utförandefasen) och BAS-P (Byggarbetsmiljösamordnare för planeringsfasen). Detta är centrala roller som utses redan i förväg för att säkerställa att inga säkerhetsaspekter förbises under projektets gång.
En av de viktigaste principerna i arbetsmiljöreglerna är förebyggande av olyckor. Allt från ställningskonstruktioner till fallskydd, elinstallationer och kemikaliehantering regleras på en detaljerad nivå genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det innebär att den som är ansvarig för arbetsmiljöarbetet måste vara väl insatt i gällande krav och löpande övervaka att dessa efterlevs i praktiken.
Det övergripande ansvaret faller på…
Som nämnt ovan är det byggherren som i grunden har det övergripande ansvaret. Byggherren kan vara en privat fastighetsägare, ett företag eller en offentlig aktör, beroende på vem som initierar bygg- eller anläggningsprojektet. Dock är det mycket vanligt att byggherren tecknar avtal med en huvudentreprenör (eller totalentreprenör), som i sin tur tar på sig det praktiska arbetet och ser till att de underentreprenörer som anlitas följer gällande regler och föreskrifter.
Även om ansvaret kan delegeras enligt olika entreprenadavtal (till exempel AB 04 eller ABT 06 i Sverige), betonar Arbetsmiljölagen att byggherren aldrig helt kan frigöra sig från ansvaret. Genom att utse exempelvis en BAS-U och BAS-P, samt teckna tydliga avtal med ansvarsfördelning, kan man dock säkerställa att arbetsmiljöarbetet sköts på ett säkert och korrekt sätt. Arbetet med att hålla ordning och reda på arbetsplatsen, att se till att säkerhetsföreskrifter följs och att arbetstagarna får rätt utbildning vilar ofta på den huvudentreprenör eller projektledare som utsetts av byggherren. Men skulle allvarliga brister uppstå kan även byggherren hållas ansvarig i slutändan.
Inpassering och personalliggare
Sedan flera år tillbaka finns det krav på personalliggare vid byggarbetsplatser i Sverige, vilket exempelvis kan ske med ett digitalt passersystem. Skatteverket ansvarar för regelverket kring personalliggarna, vilket syftar till att motverka svartarbete och underlätta myndigheternas kontroll av vilka som faktiskt arbetar på platsen. Det betyder att varje byggarbetsplats där värdet av byggnationen överstiger ett visst tröskelbelopp (tidigare 4 prisbasbelopp) är skyldig att föra personalliggare, där samtliga arbetstagare och underentreprenörer registreras. Detta gäller även utländsk arbetskraft, som är vanlig på många svenska byggen.
Inpasseringskontrollen, dvs. närvarokontroll, är därför av stor betydelse. I praktiken innebär det ofta att en digital registrering sker via kortläsare eller motsvarande system vid grind eller entré. Förutom skatterättsliga aspekter fyller detta även en viktig säkerhetsfunktion, eftersom man snabbt behöver kunna kontrollera vilka personer som befinner sig på arbetsplatsen vid olyckor eller andra akuta händelser. Genom att föra en noggrann personalliggare kan man också upprätthålla ordning och minska risken för obehöriga individer att ta sig in på området.
Staket och inhägnad är A och O
En av de mest grundläggande säkerhetsåtgärderna är att inhägna byggarbetsplatsen. Detta är inte bara för att skydda material och förhindra stölder, utan även för att förhindra allmänheten, och i synnerhet obehöriga eller minderåriga, från att vistas i en potentiellt farlig miljö. Ofta kräver Arbetsmiljöverkets föreskrifter att arbetsplatsen är tydligt avskärmad från omgivningen, särskilt när det finns risk för fallolyckor, nedfallande föremål eller när tunga maskiner är i rörelse. Ett stabilt staket eller skalskydd kan också vara avgörande för att undvika onödiga olyckstillbud och rättsliga konsekvenser.
När det gäller gränsdragningen mellan allmän plats och byggarbetsplats är det vanligt att kommunala myndigheter, i samråd med polisen, ställer krav på utformning av skyddsanordningar, särskilt om byggprojektet sker i tätbebyggt område där många människor rör sig i närheten. Det kan handla om att kräva täckta gångvägar eller skyddstak på trottoarer under byggarbetsplatsens fasad, eller att sätta upp tillfälliga passageleder för fotgängare och cyklister.
Minderåriga äger ej tillträde!
Här i Sverige finns tydliga regler för att minderåriga inte får arbeta på en byggarbetsplats utan särskilt tillstånd, och under normala omständigheter ska de inte befinna sig där överhuvudtaget. När det gäller ansvaret för att förhindra att barn och ungdomar tar sig in på arbetsområdet, är det i första hand den som ansvarar för arbetsmiljön – alltså huvudentreprenören eller byggherren – som ska se till att området är tillräckligt inhägnat. Här samarbetar man ofta även med kommunala instanser eller fastighetsägare för att placera varningsskyltar och låsa grindar. Skulle olyckan ändå vara framme kan olika aktörer ställas till svars, men Arbetsmiljöverkets praxis visar att det är den ansvarige arbetsgivaren (i vidare mening) och byggherren som i första hand riskerar sanktioner.
Regelutfärdande och tillsyn
Arbetsmiljöverket är den primära myndigheten som utformar och utfärdar föreskrifter om arbetsmiljö på byggarbetsplatser. De ansvarar även för tillsynen och utför platsbesök, kontroller och inspektioner för att säkerställa att gällande bestämmelser efterlevs. Vid brott mot reglerna kan verket stänga ner en arbetsplats tillfälligt eller utdöma sanktionsavgifter. I de mest allvarliga fallen kan ärendet också gå vidare till åtal, där både böter och fängelsestraff kan bli aktuella om någon har brustit i sitt ansvar.
Utöver Arbetsmiljöverket finns även andra myndigheter som har vissa roller i regelverket. Boverket ställer krav på de tekniska aspekterna av byggnader och anläggningar, Skatteverket ansvarar för personalliggarna och Polismyndigheten kan ingripa vid säkerhetsfrågor, ordningsproblem eller misstanke om brott. Dessutom har kommuner och länsstyrelser ibland delegerad tillsyn, vilket gör att ansvarsfördelningen kan vara komplex. Därför är det viktigt för byggherren och entreprenörerna att ha en god dialog med samtliga berörda myndigheter under projektets gång.
Byggarbetsplatser är en olycksdrabbad bransch
Byggbranschen är tyvärr en av de mest olycksdrabbade sektorerna i Sverige. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik anmäls varje år flera tusen arbetsolyckor inom bygg och anläggning, där ett antal av dessa dessvärre leder till allvarliga skador eller i värsta fall dödsfall. Exakta siffror varierar från år till år, men uppgifter från de senaste åren visar att det kan röra sig om över 5 000 anmälda arbetsolyckor årligen i branschen. Siffrorna speglar både stora och små projekt samt en mångfald av orsaker, från fallolyckor och tunga lyft till bristande säkerhet vid arbete på hög höjd eller med farliga maskiner.
Även om siffran är nedslående i absoluta tal, finns en generell strävan i branschen och hos myndigheterna att minska antalet olyckor genom förebyggande arbete, ökad utbildning och mer medvetenhet. En väl inarbetad säkerhetskultur, regelbundna riskbedömningar och en fungerande kommunikation mellan alla aktörer på byggarbetsplatsen anses vara de viktigaste åtgärderna för att fortsätta minska olycksstatistiken. Här spelar även teknisk utveckling och digitalisering in, exempelvis med smarta passersystem, tekniska hjälpmedel för tunga lyft samt mer avancerade fallskydds- och ställningssystem.
Avrundning – följ de regler som finns på en byggarbetsplats, de är för Din skull!
En byggarbetsplats är ett område där bygg- eller anläggningsarbete bedrivs, och det omfattar allt från stora infrastrukturprojekt till mindre renoveringar. Regeln om vem som har huvudansvaret är tydlig: det är i grund och botten byggherren som bär det övergripande ansvaret, även om denne ofta delegerar praktiskt ansvar till en huvudentreprenör och utsedda samordnare som BAS-P och BAS-U. På arbetsplatsen måste alla relevanta regler följas vad gäller en byggarbetsplats, vilket inkluderar krav på personalliggare vid inpassering, ordentliga staket och inhägnader samt strikta säkerhetsåtgärder för att förhindra olyckor och obehörig åtkomst, särskilt av minderåriga. Arbetsmiljöverket är den myndighet som sätter reglerna och utför tillsyn, medan Skatteverket ser till att personalliggaren sköts korrekt. Trots omfattande regelverk och ständiga kontrollåtgärder rapporteras fortfarande många olyckor varje år, vilket understryker vikten av ett systematiskt och proaktivt arbetsmiljöarbete. Att ständigt uppdatera sig kring de senaste föreskrifterna och att bedriva ett ansvarsfullt säkerhetsarbete är avgörande för att minimera risker och skapa en trygg miljö för alla som vistas på en byggarbetsplats.
