I Sverige är det viktigt att du som arbetare är trygg på arbetsplatsen, just det förespråkar lagen AFS 2020:1 arbetsplatsens utformning. AFS står för Arbetsmiljöverkets författningssamling, och är en viktig föreskrift som syftar till att säkerställa en sund och säker arbetsmiljö för alla som arbetar i Sverige. Denna lagstiftning riktar sig till alla arbetsgivare och berör alla typer av arbetsplatser, från kontor till industriella anläggningar. Lagen har som mål att förebygga arbetsrelaterade skador och ohälsa. En arbetsplats ska vara säker för alla som arbetar även om du är anställd på företaget, inhyrd från en nationell eller internationell firma. Utländsk arbetskraft som hjälper till inom exempel industriarbeten och byggtjänster har samma rätt till den skyddsutrustning och kriterier som behövs för just den arbetsplatsen.
En djupare innebörd av AFS 2020:1 och vilka den berör
Lagen AFS 2020:1 ställer krav på att arbetsplatser ska utformas på ett sådant sätt att risker för ohälsa och olycksfall minimeras. Det innebär att arbetsgivare behöver genomföra åtgärder för att matcha kraven och garantera säkerhet och hälsa för alla som arbetar på platsen. Detta innefattar allt från ergonomisk utformning av arbetsstationer till säker hantering av maskiner och kemikalier. Exempelvis om arbetstagaren utför ett arbete som bedöms vara smutsigt och svettdrivande, ska arbetstagarna ha tillgång till dusch. Lagen är tillämplig på alla arbetsgivare och gäller för alla som arbetar i Sverige oavsett bransch, och även för utländska företag som opererar inom landets gränser. Detta gör att lagen har en bred och omfattande tillämpning samt är en central del i arbetet med arbetsmiljösäkerhet i landet.
Vem har ansvaret på arbetsplatsen?
Enligt AFS 2020:1 eller ”Arbetsplatsens utformning” är det arbetsgivaren som bär det primära ansvaret för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö på arbetsplatsen. Det innebär att arbetsgivaren måste se till att alla aspekter av arbetsplatsens utformning uppfyller de fastställda säkerhets- och hälsokraven. Detta omfattar allt från att tillhandahålla korrekt och funktionell skyddsutrustning till att genomföra regelbundna riskbedömningar och se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att förebygga risker. Ett allmänt råd om ansvaret är att arbetsgivaren inte styr över arbetsplatsen om denna inte äger eller har ett hyresavtal för arbetsplatsen. Exempelvis om arbetet sker i någon annans enskilda hem.
Arbetsgivarens ansvar inkluderar också att se till att alla anställda får adekvat utbildning och information om potentiella risker på arbetsplatsen samt hur dessa ska hanteras. Detta kräver en aktiv kommunikation och regelbunden uppföljning för att säkerställa att alla säkerhetsprotokoll efterlevs. Vidare måste arbetsgivaren även dokumentera och hålla arbetsmiljöarbetet uppdaterat, vilket innebär att ständigt revidera och förbättra arbetsmiljöpraxis baserat på nya rön, förändringar i verksamheten eller lagstiftning.
Innefattar även AFS 2020:1 (arbetsplatsens utformning) utländsk arbetskraft?
AFS 2020:1 tillämpar samma krav på arbetsmiljö för utländsk arbetskraft som för svensk arbetskraft. Arbetsgivare måste säkerställa att utländska arbetstagare erhåller korrekt information och utbildning om arbetsmiljörisker och säkerhetsförfaranden på ett språk de förstår. Denna aspekt av lagen betonar vikten av inkludering och jämlikhet i arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt ur flera perspektiv men speciellt viktigt ur ett säkerhetsperspektiv att utländsk arbetskraft inte utnyttjas. Arbetsplatsolyckor är inget som någon vill ha, det är skadligt för både kropp och hälsa men också för arbetsgivarens ekonomi.
Säkerhetskraven enligt AFS 2020:1
Lagen om arbetsplatsens utformning ställer specifika krav på ögonduschar, ventilation och utrymningsvägar för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö.
Ögonduschar
På platser där det finns en risk för ögonskador på grund av kemikaliesprut eller flygande partiklar, kräver AFS 2020:1 att ögonduschar ska finnas lättillgängliga. Dessa ögonduschar måste vara placerade på strategiska och lättåtkomliga platser så att arbetarna snabbt kommer fram till dem vid en nödsituation. Ögonduscharna ska vara i stånd att omedelbart leverera tillräckligt med vatten eller annan lämplig sköljvätska för att effektivt rena ögonen och förhindra ytterligare skada. Du kan läsa mer om ögonduschar och se vilka rekommendationer som ges via www.giapremix.fi
Ventilation
Lagen ställer krav om klimat och ventilation på alla arbetsplatser i Sverige, det innebär att alla arbetsplatser måste ha en ordentlig ventilation för att förhindra ansamling av föroreningar och skadliga ångor. Ventilationssystemet ska vara anpassat efter den specifika arbetsplatsens behov, beroende på typen av arbete som utförs och de material som används. Det skapar en bättre luftkvalitet och inomhusklimat oavsett vilken typ av arbete som bedrivs. Till exempel, på arbetsplatser där kemikalier eller andra skadliga ämnen hanteras. Då krävs ofta specialiserade ventilationssystem, ofta i kombination med punktutsug, som effektivt kan avlägsna ångor och förhindra de från exponering. Läs mer om punktutsug på www.punktutsug.se.
Utrymningsvägar
Lagen betonar vikten av klart markerade och obstruktionerade utrymningsvägar för att säkerställa snabb och säker evakuering vid nödsituationer. Utrymningsvägarna ska vara tillräckligt breda för att hantera alla personer på arbetsplatsen, och utgångarna måste vara tydligt skyltade och fria från hinder.
Exempel på vanlig skyddsutrustning som berör alla på arbetsplatsen
På industri- och byggarbetsplatser inkluderar standard skyddsutrustning som krävs enligt AFS 2020:1 bland annat:
- Hjälmar för att skydda mot huvudskador från fallande föremål eller stötar.
- Skyddsglasögon för att skydda ögonen mot kemikalier, damm och partiklar.
- Hörselskydd för att förebygga hörselskador på platser med höga ljudnivåer.
- Andningsskydd för att filtrera skadliga partiklar och ångor från luften.
- Skyddshandskar för att skydda händerna från kemikalier, skär och brännskador.
- Säkerhetsskor med stålhätta för att skydda fötterna från att krossas eller punkteras.
Dessa skyddsutrustningar är avgörande för att minska riskerna för skador och sjukdomar på arbetsplatser och är en integrerad del av lagens krav på arbetsmiljöns utformning.
Vad är nytt i AFS 2020:1?
Lagen om arbetsplatsens utformning introducerar flera nya aspekter och förtydliganden jämfört med tidigare regelverk, med syftet att förbättra förståelsen och implementeringen av säkra arbetsplatser. Det har dels tagits fram en ny struktur i form av en tydligare disposition med enstaka huvudrubriker. En större hänsyn till funktionshindrade vid ombyggnationer eller projekt av nya arbetsplatser. De nya stadgarna är tydligare med att inkludera alla arbetsplatser där arbetsgivare påverkar utformningen av lokalerna. Det leder till att högre krav ställs redan på ritbordet och involverar därför byggherrar, arkitekter och projektörer. Läs mer på Arbetsmiljöverkets hemsida för mer information kring de uppdaterade föreskrifterna i lagen AFS 2020:1 ”Arbetsplatsens utformning”.
Layout och utrustning
Ett av de nya elementen är en mer detaljerad beskrivning av krav på arbetsplatsens layout och utrustning. Till exempel betonas nu vikten av ergonomisk utformning för att förebygga muskuloskeletala problem, vilket inkluderar allt från höj- och sänkbara arbetsbord till anpassade verktyg som minskar fysisk belastning.
Psykosocial arbetsmiljö
En annan nyckelförändring är det större fokus som läggs på psykosocial arbetsmiljö. AFS 2020:1 framhäver behovet av att skapa arbetsmiljöer som inte bara är fysiskt säkra utan också främjar mental hälsa. Detta innefattar aspekter som arbetsbelastning, arbetsplatsens sociala klimat, och tillgång till stödresurser, vilket inte betonades lika starkt i tidigare regelverk.
Riskbedömningar
Dessutom har den uppdaterade AFS 2020:1 arbetsplatsens utformning lagen, stärkt kraven på riskbedömningar. Lagen kräver nu att dessa bedömningar genomförs regelbundet och att resultaten dokumenteras mer noggrant. Detta är en viktig förändring som syftar till att säkerställa att alla identifierade risker åtgärdas på ett systematiskt sätt och att dokumentationen finns tillgänglig för granskning både av interna och externa parter, inklusive Arbetsmiljöverket.
Vad innebär utstationering?
Utstationering enligt AFS 2020:1 innebär att arbetstagare anställts i andra länder än Sverige tillfälligt arbetar på svenska arbetsplatser. Denna del av lagen understryker vikten av att dessa temporärt anställda ska ges samma hänsyn till säkerhet och arbetsförhållanden som ständigt anställda i Sverige. Det betyder att arbetsgivare måste garantera att dessa arbetstagare inte bara får information om de arbetsmiljörisker som är associerade med deras specifika arbetsuppgifter. De ska även få tillgång till nödvändig utbildning och personlig skyddsutrustning anpassad till deras arbetsförhållanden.
För att säkerställa att utstationerade arbetstagare verkligen förstår riskerna och hur de ska hantera dem, ska information och utbildningsmaterial tillhandahållas på ett språk de fullständigt förstår. Detta kan innebära att arbetsgivaren behöver översätta material eller anordna tolktjänster för utbildningssessioner. Vidare måste arbetsgivare aktivt övervaka att utstationerade arbetstagares arbetsmiljö ständigt uppfyller de svenska standarderna. Detta kan innebära regelbundna inspektioner och säkerhetsgenomgångar.
När arbetsgivare uppfyller dessa krav bidrar de inte bara till att följa svensk lagstiftning utan också till en inkluderande och säkrare arbetsmiljö. Detta är särskilt viktigt i en allt mer globaliserad arbetsmarknad och kan ha en direkt positiv effekt på företagets internationella rykte och produktivitet.
